Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lettiska Idiomatiska uttryck förstås och används av letter som bor i Sverige..

Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande Idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa Idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och Idiomatiska uttryck..

I det svenska språket förekommer många uttryck där man framför ett innehåll två gånger, som exempel kan nämnas klart och tydligt eller rätt och riktigt. Dessa uttryck är idiomatiska men det andra ordledet i uttrycket bifogar ingen ny information. Istället vill man förtydliga något genom att säga det man vill ha sagt ännu en gång.Det finns även uttryck i svenskan som kan verka ganska klumpiga, det är när man försöker vara extra tydlig men istället uttrycker sig överflödigt genom att säga samma sak två gånger. Exempel på sådana uttryck är återupprepa, kort dvärg och orsaken beror på.I den här uppsatsen har jag tittat närmare på dessa mer eller mindre överflödiga ord och uttryck som används i både retoriskt syfte och även förekommer i vardaglig text och tal. Jag undersöker hur de uppstår, vilken funktion de har och hur de används.Mitt mål är att ta reda på om den här typen av upprepningar utgör ett hinder eller inte för inlärare av svenska.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga Idiomatiska uttryck och kollokationer..

The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students.

Detta examensarbete grundar sig på en översättning av boken "Pays de malheur!". Arbetet är indelat i tre delar; en översättning, en förberedande textanalys och slutligen en djupanalys. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma en god översättning som uppfyller mottagargruppens krav men som samtidigt respekterar källtexten och dess författare. Utmärkande för e-breven som boken grundar sig på är deras talspråkliga, ungdomsspråkliga och informella stil och det var även dessa drag som ställde till mest svårigheter vid översättningsarbetet. Talspråk och ungdomsspråk visade sig vara relativt olika språken emellan vilket föranledde en kompensationsstrategi på textbindnings-, syntax- och lexikonnivå.

Den här uppsatsen behandlar Idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk..

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.

Inget abstract.

In view of the difficulty of recruiting staff to care profession and in terms of the increasing need to find ways of ensuring a good language level in the profession, have an interest in language tests been revealed. The purpose of this paper is therefore to highlight the use of language tests for admission to the care courses for adults in Värmland. What provided This is a survey of the prevalence and an examination of the validity of the test. The issue that this study assumed is: How is language test in connection with admission to the certified health and social care courses for adults in Värmland? How well correlates intent of the use of the language test with the test's validity and reliability?The methods used to seek answers to these questions has been a combination of questionnaires and experiments.

Syftet med detta arbete är att med utgångspunkt i Ivan Bunins "Mörka alléer" och Per-Olof Anderssons översättning därav identifiera dessa uttryck för varseblivning, ta reda på vad som karaktäriserar dem och hur de kan kategoriseras samt utreda möjligheten att översätta dessa begrepp med svenska språkmedel. Låt det härvid vara sagt att detta inte är en kvantitativ undersökning som syftar till att plocka ut och analysera alla uttryck för varseblivning som förekommer i de valda texterna, utan en kvalitativ undersökning som kommer granska ett representativt antal uttryck som får stå som typ för Bunins uttryck för varseblivning i stort. Hur och med vilka medel utmärker sig Bunin vid uttryck för varseblivning? Hur framgångsrikt är det möjligt att översätta dessa uttryck till svenska med de begränsningar som målspråket må ha utan att förvanska det säregna i hur författaren har valt att uttrycka sig? Vilken strategi har översättaren Per-Olof Andersson använt sig av vid översättandet av dessa för Bunin specifika uttryck? Hur skiljer sig översättningen från originalet syntaktiskt, grammatiskt och semantiskt? Finns det några tydliga tendenser om man tittar på hur dessa utryck har översatts till svenska? Är det möjligt att tala om en viss oöversättlighet i fråga om Bunin? Det är viktigt att åter påpeka vikten av att vid översättningen så långt det är möjligt överföra den effekt som ett uttryck i originaltexten utövar på dess läsare till läsarna av översättningen på målspråket..

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansättningar som innehåller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ändamål har jag använt mig av ordböcker för att få fram de olika betydelser som finns i svenska språket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka användningsområdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i några fall en neutral, medan vitt har en blandning av såväl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett från ett enda uttryck så hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse..